Summary

Vänster främre fallande kranskärlsligering för ischemi-reperfusionsforskning: Modellförbättring via tekniska modifieringar och kvalitetskontroll

Published: December 16, 2022
doi:

Summary

Här presenterar vi ett protokoll som fokuserar på kvalitetskontroll av vänster främre nedåtgående kranskärlsligering genom att tekniskt modifiera det traditionella förfarandet hos råttor för akut myokardischemi-reperfusionsforskning.

Abstract

Koronar hjärtsjukdom är den ledande dödsorsaken globalt. Fullständigt upphörande av blodflödet i kransartärer orsakar ST-segmenthöjning hjärtinfarkt (STEMI), vilket resulterar i kardiogen chock och dödlig arytmi, som är förknippade med hög dödlighet. Primär koronarintervention (PCI) för rekanalisering av kransartären förbättrar signifikant resultaten av STEMI, men framsteg som gjorts för att förkorta dörr-till-ballongtiden har misslyckats med att minska dödligheten på sjukhus, vilket tyder på att ytterligare terapeutiska strategier krävs. Vänster främre nedåtgående kranskärl (LAD) ligering hos råttor är en djurmodell för akut myokardiell IR-forskning som är jämförbar med det kliniska scenariot där snabb koronar rekanalisering genom PCI används för STEMI; PCI-inducerad STEMI är dock en tekniskt utmanande och komplicerad operation förknippad med hög dödlighet och stor variation i infarktstorlek. Vi identifierade den ideala positionen för LAD-ligering, skapade en gadget för att styra en virvelslinga och stödde en modifierad kirurgisk manöver och därigenom minskade vävnadsskador för att upprätta ett tillförlitligt och reproducerbart forskningsprotokoll för akut myokardischemi-reperfusion (IR) för råttor. Detta är en icke-överlevnadsoperation. Vi föreslår också en metod för att validera kvaliteten på studieresultat, vilket är ett kritiskt steg för att bestämma noggrannheten i efterföljande biokemiska analyser.

Introduction

Ischemisk hjärtsjukdom är en ledande dödsorsak över hela världen 1,2. Förutom kontrollen av modifierbara riskfaktorer för att förhindra utvecklingen av kranskärlssjukdom krävs terapeutiska strategier avgörande för akut koronart syndrom 3,4. Kardiogen chock och dödlig arytmi vid akut hjärtinfarkt med ST-segmenthöjning (STEMI) har visat sig öka sannolikheten för dödlighet på sjukhus 5,6,7,8. Primär perkutan koronar intervention (PCI) är den föredragna behandlingen för STEMI 9,10,11; De terapeutiska effekterna har dock ett tak när dörr-till-ballongtiden är <90 min12,13. Ytterligare strategier krävs för att ytterligare förbättra de kliniska resultaten av sjukdomen 14,15,16,17,18,19.

Ett akut myokardischemi-reperfusionsexperiment (IR) som involverar vänster främre nedåtgående artär (LAD) ligering hos råttor är en av djurmodellerna som kan jämföras med det kliniska scenariot där korta dörr-till-ballongtider krävs för patienter med STEMI för att rädda hjärtat från ischemisk skada. Kirurgiinducerad STEMI hos små djur är dock ofta tekniskt utmanande eftersom det är en komplex operation förknippad med hög dödlighet och hög variation i infarktstorlek 20,21,22,23,24. För att övervinna den tekniska utmaningen utvecklade den aktuella studien en omfattande och effektiv djurmodell hos råttor (eftersom de är större än möss) för att etablera ett tillförlitligt och reproducerbart akut myokardiellt IR-forskningsprotokoll genom teknisk modifiering. Det föreslagna protokollet resulterar i färre kirurgiska komplikationer, mindre vävnadsskada och mindre sannolikhet för dödlighet under operationen. Dessutom användes en procedur för att mäta infarktstorlek och riskområde (AAR) och därmed verifiera kvaliteten på studieresultaten. Det föreslagna protokollet kan användas för att undersöka de patofysiologiska processerna vid akut myokardiell IR-stress för att utveckla nya terapeutiska strategier mot skadan.

Protocol

Alla djurförsök utfördes i enlighet med Guide for the Care and Use of Laboratory Animals, publicerad av US National Institutes of Health (NIH publikation nr 85-23, reviderad 1996). Studieprotokollet godkändes av och i enlighet med riktlinjerna från Institutional Animal Care and Use Committee vid Fu-Jen Catholic University. 1. Förberedelse före operationen Beredning av saltlösning våta bomullsbollarSätt på en kirurgisk mask och handskar. …

Representative Results

Vid slutet av myokardischemi och reperfusion bör kvaliteten på LAD-ligering bedömas före ytterligare biokemiska eller molekylära analyser. Tillräckligheten av LAD-ocklusion genom ligering bestämdes genom att injicera 1 ml 2% Evans blå färgämne genom den centrala venkatetern. Därefter färgades myokardiet med koronar perfusion blått jämfört med den icke-perfuserade regionen, som förblev röd (figur 1A). Den röda regionen är AAR för hjärtinfarkt.<…

Discussion

Det föreslagna protokollet har flera särdrag, såsom att identifiera den exakta positionen för LAD-ligering, skapa en gadget för att styra en virvelslinga i en enda sutur och stödja en modifierad kirurgisk manöver för att minska vävnadsskador, vilket gör det möjligt för forskare att ligera LAD exakt, säkert och konsekvent, samt kontrollera virvelslingans tillstånd direkt för akut myokardiell IR-forskning.

Placeringen av LAD-ligering påverkar området och storleken på hjärtinfa…

Divulgazioni

The authors have nothing to disclose.

Acknowledgements

Denna modell utvecklades med ekonomiskt stöd från ministeriet för vetenskap och teknik, Taiwan (MOST 109-2320-B-030-006-MY3).

Materials

Evan’s blue Sigma Aldrich E2129
Forceps Shinva
Pentobarbital Sigma Aldrich 1507002
Scalpel blades Shinva s2646
Scalpel handles Shinva
Silk sutures SharpointTM DC-2150N
Surgical needle AnchorTM
Triphenyltetrazolium chloride (TTC) solution Solarbio T8170-1
Ventilator Harvard Rodent Ventilator

Riferimenti

  1. Khan, M. A., et al. Global epidemiology of ischemic heart disease: Results from the global burden of disease study. Cureus. 12 (7), 9349 (2020).
  2. Nowbar, A. N., Gitto, M., Howard, J. P., Francis, D. P., Al-Lamee, R. Mortality from ischemic heart disease. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes. 12 (6), 005375 (2019).
  3. Kuo, F. Y., et al. Effect of CYP2C19 status on platelet reactivity in Taiwanese acute coronary syndrome patients switching to prasugrel from clopidogrel: Switch Study. Journal of the Formosan Medical Association. , (2022).
  4. Li, Y. H., et al. Guidelines of the Taiwan Society of Cardiology, Taiwan Society of Emergency Medicine and Taiwan Society of Cardiovascular Interventions for the management of non ST-segment elevation acute coronary syndrome. Journal of the Formosan Medical Association. 117 (9), 766-790 (2018).
  5. Liu, Y. B., et al. Dyslipidemia is associated with ventricular tachyarrhythmia in patients with acute ST-segment elevation myocardial infarction. Journal of the Formosan Medical Association. 105 (1), 17-24 (2006).
  6. Anghel, L., Sascău, R., Stătescu, C. Myocardial infarction with cardiogenic shock-the experience of a primary PCI center from North-East Romania. Signa Vitae. 17 (5), 64-70 (2021).
  7. Samat, A. H. A., Embong, H., Harunarashid, H., Maskon, O. Predicting ventricular arrhythmias and in-hospital mortality in acute coronary syndrome patients presenting to the emergency department. Signa Vitae. 16 (1), 55-64 (2020).
  8. Wang, Y. C., et al. Outcome of primary percutaneous coronary intervention in octogenarians with acute myocardial infarction. Journal of the Formosan Medical Association. 105 (6), 451-458 (2006).
  9. Markovic, D., et al. Effects of a percutaneous coronary intervention or conservative treatment strategy on treatment outcomes in elderly female patients with acute coronary syndrome. Signa Vitae. 12 (1), 96-100 (2016).
  10. Hannan, E. L., et al. Effect of onset-to-door time and door-to-balloon time on mortality in patients undergoing percutaneous coronary interventions for ST-segment elevation myocardial infarction. American Journal of Cardiology. 106 (2), 143-147 (2010).
  11. McNamara, R. L., et al. Effect of door-to-balloon time on mortality in patients with ST-segment elevation myocardial infarction. Journal of the American College of Cardiology. 47 (11), 2180-2186 (2006).
  12. Pehnec, Z., Sinkovië, A., Kamenic, B., Marinšek, M., Svenšek, F. Baseline characteristics, time-to-hospital admission and in-hospital outcomes of patients hospitalized with ST-segment elevation acute coronary syndromes, 2002 to 2005. Signa Vitae. 4 (1), 14-20 (2009).
  13. Menees, D. S., et al. Door-to-balloon time and mortality among patients undergoing primary PCI. The New England Journal of Medicine. 369 (10), 901-909 (2013).
  14. Ku, H. C., Chen, W. P., Su, M. J. DPP4 deficiency preserves cardiac function via GLP-1 signaling in rats subjected to myocardial ischemia/reperfusion. Naunyn-Schmiedeberg’s Archives of Pharmacology. 384 (2), 197-207 (2011).
  15. Lee, S. Y., Ku, H. C., Kuo, Y. H., Chiu, H. L., Su, M. J. Pyrrolidinyl caffeamide against ischemia/reperfusion injury in cardiomyocytes through AMPK/AKT pathways. Journal of Biomedical Science. 22 (1), 18 (2015).
  16. Ku, H. C., et al. TM-1-1DP exerts protective effect against myocardial ischemia reperfusion injury via AKT-eNOS pathway. Naunyn-Schmiedeberg’s Archives of Pharmacology. 388 (5), 539-548 (2015).
  17. Ku, H. C., Lee, S. Y., Yang, K. C., Kuo, Y. H., Su, M. J. Modification of caffeic acid with pyrrolidine enhances antioxidant ability by activating AKT/HO-1 pathway in heart. PLoS ONE. 11 (2), 0148545 (2016).
  18. Alonso-Herranz, L., et al. Macrophages promote endothelial-to-mesenchymal transition via MT1-MMP/TGFbeta1 after myocardial infarction. eLife. 9, 57920 (2020).
  19. Liu, J., Zheng, X., Zhang, C., Zhang, C., Bu, P. Lcz696 alleviates myocardial fibrosis after myocardial infarction through the sFRP-1/Wnt/beta-catenin signaling pathway. Frontiers in Pharmacology. 12, 724147 (2021).
  20. Goldman, S., Raya, T. E. Rat infarct model of myocardial infarction and heart failure. Journal of Cardiac Failure. 1 (2), 169-177 (1995).
  21. Ke, J., Zhu, C., Zhang, Y., Zhang, W. Anti-arrhythmic effects of linalool via Cx43 expression in a rat model of myocardial infarction. Frontiers in Pharmacology. 11, 926 (2020).
  22. Houde, M., et al. Mouse mast cell protease 4 deletion protects heart function and survival after permanent myocardial infarction. Frontiers in Pharmacology. 9, 868 (2018).
  23. Chen, J., Ceholski, D. K., Liang, L., Fish, K., Hajjar, R. J. Variability in coronary artery anatomy affects consistency of cardiac damage after myocardial infarction in mice. American Journal of Physiology-Heart and Circulatory Physiology. 313 (2), 275-282 (2017).
  24. Kainuma, S., et al. Influence of coronary architecture on the variability in myocardial infarction induced by coronary ligation in rats. PLoS ONE. 12 (8), 0183323 (2017).
  25. Heil, J., Schlapfer, M. A reproducible intensive care unit-oriented endotoxin model in rats. Journal of Visualized Experiments. (168), e62024 (2021).
  26. Schleimer, K., et al. Training a sophisticated microsurgical technique: Interposition of external jugular vein graft in the common carotid artery in rats. Journal of Visualized Experiments. (69), e4124 (2012).
  27. Lindsey, M. L., et al. Guidelines for experimental models of myocardial ischemia and infarction. American Journal of Physiology-Heart and Circulatory Physiology. 314 (4), 812-838 (2018).
  28. Li, H., et al. A new model of heart failure post-myocardial infarction in the rat. Journal of Visualized Experiments. (172), e62540 (2021).
  29. Opitz, C. F., Mitchell, G. F., Pfeffer, M. A., Pfeffer, J. M. Arrhythmias and death after coronary artery occlusion in the rat. Continuous telemetric ECG monitoring in conscious, untethered rats. Circulation. 92 (2), 253-261 (1995).
  30. Kawashima, T., Sato, F. Clarifying the anatomy of the atrioventricular node artery. International Journal of Cardiology. 269, 158-164 (2018).
  31. Vikse, J., et al. Anatomical variations in the sinoatrial nodal artery: A meta-analysis and clinical considerations. PLoS ONE. 11 (2), 0148331 (2016).
  32. Xu, Z., Alloush, J., Beck, E., Weisleder, N. A murine model of myocardial ischemia-reperfusion injury through ligation of the left anterior descending artery. Journal of Visualized Experiments. (86), e51329 (2014).
  33. Klocke, R., Tian, W., Kuhlmann, M. T., Nikol, S. Surgical animal models of heart failure related to coronary heart disease. Cardiovascular Research. 74 (1), 29-38 (2007).
  34. De Villiers, C., Riley, P. R. Mouse models of myocardial infarction: Comparing permanent ligation and ischemia-reperfusion. Disease Models & Mechanisms. 13 (11), (2020).
  35. Reichert, K., et al. Murine left anterior descending (LAD) coronary artery ligation: An improved and simplified model for myocardial infarction. Journal of Visualized Experiments. (122), e55353 (2017).
  36. Lugrin, J., Parapanov, R., Krueger, T., Liaudet, L. Murine myocardial infarction model using permanent ligation of left anterior descending coronary artery. Journal of Visualized Experiments. (150), e59591 (2019).
  37. Wu, Y., Yin, X., Wijaya, C., Huang, M. H., McConnell, B. K. Acute myocardial infarction in rats. Journal of Visualized Experiments. (48), e2464 (2011).
  38. Muthuramu, I., Lox, M., Jacobs, F., De Geest, B. Permanent ligation of the left anterior descending coronary artery in mice: a model of post-myocardial infarction remodelling and heart failure. Journal of Visualized Experiments. (94), e52206 (2014).
  39. Langer, K. On the anatomy and physiology of the skin. British Journal of Plastic Surgery. 31 (4), 277-278 (1978).
  40. Carmichael, S. W. The tangled web of Langer’s lines. Clinical Anatomy. 27 (2), 162-168 (2014).
  41. Chang, L. R., Marston, G., Martin, A. Anatomy, Cartilage. StatPearls. , (2022).
  42. Kolk, M. V., et al. LAD-ligation: A murine model of myocardial infarction. Journal of Visualized Experiments. (32), e1438 (2009).
check_url/it/63921?article_type=t

Play Video

Citazione di questo articolo
Ku, H., Chien, D., Chao, C., Lee, S. Left Anterior Descending Coronary Artery Ligation for Ischemia-Reperfusion Research: Model Improvement via Technical Modifications and Quality Control. J. Vis. Exp. (190), e63921, doi:10.3791/63921 (2022).

View Video