Summary

För kalibrering och användning av kapacitans sensorer för att övervaka Stem vatteninnehåll i träd

Published: December 27, 2017
doi:

Summary

Den hydrauliska kapacitansen av biomassa är en nyckelkomponent i vegetation vatten budgeten, som fungerar som en buffert mot kort- och långsiktiga torka påfrestningar. Här presenterar vi ett protokoll för kalibrering och användning av markfuktighet kapacitans sensorer för att övervaka vatteninnehåll i stjälkarna av stora träd.

Abstract

Vattentransport och lagring genom mark-växt-atmosfär kontinuum är kritisk till terrestrial vattnets kretslopp, och har blivit ett stort forskningsområde fokus. Biomassa kapacitans spelar en viktig roll i att undvika hydrauliska njurfunktion och transpiration. Hög temporal upplösning mätningar av dynamiska förändringar i den hydrauliska kapacitansen av stora träd är dock sällsynta. Här presenterar vi förfaranden för kalibrering och användandet av kapacitans sensorer, vanligtvis används för att övervaka markens vattenhalt för att mäta halten volymetriska i träd i fältet. Frekvens domain reflectometry stil observationer är känsliga för tätheten av media som studeras. Det är därför nödvändigt att utföra artspecifika kalibreringar att konvertera från sensor-rapporterade värden för dielektriska Dielektricitetskonstant till volymetrisk vattenhalt. Kalibrering utförs på en skördade grenen eller stammen är skuren i segment som är torkat eller åter hydratiserade för att producera ett komplett utbud av vatteninnehåll som används för att generera en bästa passning regression med sensor observationer. Sensorer infogas i kalibrering segment eller installerade i träd efter förborrning hål till en tolerans som passar med en fabricerade mall för att säkerställa korrekt borr justering. Särskild försiktighet vidtas för att se till att sensorn pinnar bra kontakt med omgivande media, samtidigt som dem att införas utan överdriven kraft. Volymetrisk vatten innehåll dynamics observerade via metoden presenteras justera med sap Flödesmätningarna inspelade med thermal skingra tekniker och tvingar miljödata. Biomassa vattenhalt data kan användas för att följa uppkomsten av vattenstress, torka respons och återhämtning, och har potential att användas till kalibrering och utvärdering av nya anläggningsnivå hydrodynamik modeller, liksom till en uppdelning av distans kände fukt produkter i ovan- och belowground komponenter.

Introduction

Vatten lagras i växtmaterial spelar en viktig roll i växternas förmåga att klara av kort – och långsiktiga vatten stress1,2. Växter lagra vatten i rötter, stjälkar och blad i både intracellulär och extracellulär (t.ex. xylem fartyg) utrymmen 2,3,4. Detta vatten har visat sig bidra med mellan 10 och 50% av under inträffad vatten2,5,6,7,8. Som sådan, växt hydrauliska kapacitans är en nyckelkomponent i den terrestrial bevattnar balansen, kan användas som en indikator för vattenstress och torka svar återställning1och är en kritisk faktor för att korrigera för observerade tidsförskjutningar mellan transpiration och sap flöde9,10,11. Realtidsövervakning av vegetation vattenhalt kan också användas i jordbruket för att begränsa orchard och beskära bevattning för att öka vattning effektivitet12,13. Men mätningar av kontinuerlig, in situ- stam-vatten innehåll vedartade arter7,14,15,16,17,18, 19 är sällsynta i förhållande till sap flux mätningar20. Här beskriver vi ett förfarande för kalibrering av kapacitans sensorer övervaka halten volymetriska inom stjälkarna av träd5,21.

Hydrodynamiska beteenden och vattenanvändning förordning av vegetation är en integrerad del av den mark-växt-atmosfär kontinuum22,23 och är därför viktiga kontroller för vatten och kol flödena mellan den biosfären och atmosfär24,25. Dynamiken i stem vatteninnehåll påverkas av både biotiska och abiotiska faktorer. Utarmningen och påfyllning av stem-lagras vatten påverkas av kort – och långsiktiga trender i miljöförhållanden, i synnerhet ångtryck underskott och jord vatten innehåll1,26. De fysiska egenskaperna hos trä27 (t.ex., densitet, fartygets struktur) och framväxande hydrauliska strategi25 (t exiso- eller anisohydric stomatala förordning) fastställa en växtens förmåga att lagra och använda vatten 19 , 26 , 28, och kan variera kraftigt av arter29,30. Tidigare studier har visat olika roller för kapacitans i tropiska16,27,31,32,33 och tempererade5,7 ,21 arter, och i båda blomväxter1,2,34 och gymnospermer6,11,17,19.

Förbättrad kunskap om biomassa vatteninnehåll kommer att förbättra förståelsen av vegetation strategier för vatten förvärv och Använd1,2, tillsammans med arters sårbarhet för förutsedda förändringar i nederbörd regimer35 ,36. Vidare förståelse av växten vattenanvändning strategier hjälper förutsäga skiftande demografiska mönster under framtida klimatförändringar scenarier37,38. Genom modell-data fusion tekniker39, stem vatteninnehåll data som erhålls med denna metod kan användas för att informera och testa skalbara, växt-nivå hydrodynamik modeller40,41, 42,43,44 för att förbättra beräkningarna av stomatala konduktans och därmed simuleringar av både transpiration och photosynthetic carbon upptag. Dessa avancerade hydrodynamiska modeller kan ge en betydande minskning i osäkerhet och fel när införlivas med större mark-yta och Earth system modeller25,45,46, 47,48.

Metoder som används för att övervaka eller beräkna stammen vatteninnehåll inkluderar träd coring33,49, elektroniska dendrometers2,15,50, elektriskt motstånd 51, gamma strålning dämpning52, deuterium spårämnen19, nätverk av sap flux sensorer32,33,53, hejda psykrometrar49, och amplitud11 och tid4,12,13 domain reflectometry (TDR). Insatser nyligen har testat livskraft kapacitans sensorer som traditionellt har använts för att mäta markens volymetriska vatten innehåll5,18,21,27. Frekvens domain reflectometry (FRD)-stil kapacitans sensorer är låg kostnad och använder relativt små mängder energi för kontinuerliga mätningar, vilket gör dem till ett attraktivt verktyg för hög temporal upplösning mätningar i fält scenarier. Enkel automatisering av FDR över TDR-stil sensorer underlättar insamling av kontinuerlig solen timme datauppsättningar och eliminerar många av utmaningarna som är inneboende i TDR mätningar som kräver betydande kabellängder13. Användning av in situ – kapacitans sensorer eliminerar behovet av repetitiva coring eller gren skörd, och kan ge förbättrad noggrannhet för hardwood arter.Vedartade arter som huvudsakligen frånträda extracellulära utrymmen, såsom xylem fartyg, vatten eller har hög trä eller bark moduli av elasticitet, är i allmänhet inte bra kandidater för populära dendrometer mätteknik låg elastisk stem expansionen 2. kapacitans sensorer uppskatta dielektriska dielektricitetskonstant, som direkt kan omvandlas till volymetrisk vatteninnehåll. Kapacitans mätning är dock känsliga för tätheten av media kring sensorn. Därför förespråkar vi för artspecifika kalibreringar som konvertera utdata från sensorerna till volymetrisk trä-vatten innehåll5,21.

Vi presenterar ett protokoll för en artspecifik kalibrering konvertera kapacitans sensor utdata till volymetrisk vattenhalten i trä. Även finns instruktioner för fältinstallation av kapacitans sensorer i mogna träd och en diskussion om metodens styrkor, svagheter och antaganden. Dessa tekniker är utformade för att övervaka volymetriska vatteninnehåll i stammen, den största träd vatten lagring behållare8, men kan enkelt expanderas till hela trädet med installation av ytterligare sensorer längs grenarna. Mätningar av dynamiska växt vatteninnehåll kommer förväg fälten vegetation hydrodynamik, biometeorology och markytan modellering.

Protocol

1. Välj ett träd för Instrumentation Välj träd för mätning. Idealiskt, Välj träd som är friska med ett allmänt runda stammen tvärsnitt och en diameter mellan 1 – 2 gånger längden tine eller ytved djup större än längden på sensorn pinnarna (~ 5 cm för specifika kapacitans sensorer visat här). Mäta djupet av ytveden använder träd kärnor, eller för många arter, beräkna splintveden djup genom allometrisk ekvationer rör splintveden område för att hejda diameter 29</s…

Representative Results

I det här avsnittet presenterar vi kalibreringsdata för fem vanliga trädslag i östra skog, följt av en detaljerad analys av fältmätningar av stem-vatten lagring i tre Acer rubrum individer under säsongen 2016 växande. Kalibreringskurvorna genererades för Acer rubrum, Betula papyrifera, Pinus strobus, Populus grandidentata, och Quercus rubra (figur 1). Sluttningarna av kurvorna skilde sig så mycket som 97,7% för P. gr…

Discussion

Säsongsbetonade och dagaktiva mönster i stem vattenhalt observerade via kapacitans sensorer justeras med trender i samtidiga sap flux och miljö tvingar mätningar (figur 3, figur 4, figur 5). Reservoarer av stem vatten lagring är utfiskade under när takten i transpiration överträffar andelen ladda batterierna genom woody vävnader och säsongsmässigt när markfuktighet begränsar rot-vatte…

Disclosures

The authors have nothing to disclose.

Acknowledgements

Finansiering för denna studie lämnades av US Department of Energy’s Office of Science, kontor av biologiska och miljöforskning, terrestra ekosystem Sciences Program Award No. DE-SC0007041, Ameriflux Management program under Flux kärna webbplats avtal nr 7096915 genom Lawrence Berkeley National Laboratory och National Science Foundation hydrologiska Science bevilja 1521238. Några åsikter, slutsatser, och slutsatser eller rekommendationer som uttrycks i detta material är författarens och återspeglar inte nödvändigtvis åsikter finansiärerna.

Materials

Ruggedized Soil Moisture Sensor METER Group Inc. GS-3 Capacitance sensors
1/8" drill bit Any N/A
9/64" drill bit Any N/A
Drying oven Any N/A
Chainsaw Any N/A
Electric drill Any N/A
Bucket for water bath Any N/A
Alcohol swabs Any N/A
Draw knife Any N/A
Data logger Any N/A
Silicon sealant Any N/A

References

  1. Matheny, A. M., et al. Contrasting strategies of hydraulic control in two codominant temperate tree species. Ecohydrol. 10 (3), e1815 (2017).
  2. Kocher, P., Horna, V., Leuschner, C. Stem water storage in five coexisting temperate broad-leaved tree species: significance, temporal dynamics and dependence on tree functional traits. Tree Physiol. 33 (8), 817-832 (2013).
  3. Holbrook, N. M., Gartner, B. L. Chapter 7. Plant stems: physiology and functional morphology. , 151-174 (1995).
  4. Wullschleger, S. D., Hanson, P. J., Todd, D. E. Measuring stem water content in four deciduous hardwoods with a time-domain reflectometer. Tree Physiol. 16 (10), 809-815 (1996).
  5. Matheny, A. M., et al. Observations of stem water storage in trees of opposing hydraulic strategies. Ecosphere. 6 (9), 165 (2015).
  6. Waring, R. H., Running, S. W. Sapwood water storage: its contribution to transpiration and effect upon water conductance through the stems of old-growth Douglas-fir. Plant Cell Environ. 1 (2), 131-140 (1978).
  7. Cermak, J., Kucera, J., Bauerle, W. L., Phillips, N., Hinckley, T. M. Tree water storage and its diurnal dynamics related to sap flow and changes in stem volume in old-growth Douglas-fir trees. Tree Physiol. 27 (2), 181-198 (2007).
  8. Betsch, P., et al. Drought effects on water relations in beech: The contribution of exchangeable water reservoirs. Agric. For. Meteorol. 151 (5), 531-543 (2011).
  9. Schäfer, K. V. R., Oren, R., Tenhunen, J. D. The effect of tree height on crown level stomatal conductance. Plant Cell Environ. 23 (4), 365-375 (2000).
  10. Burgess, S. S. O., Dawson, T. E. Using branch and basal trunk sap flow measurements to estimate whole-plant water capacitance: a caution. Plant Soil. 305 (1-2), 5-13 (2008).
  11. Kumagai, T., Aoki, S., Otsuki, K., Utsumi, Y. Impact of stem water storage on diurnal estimates of whole-tree transpiration and canopy conductance from sap flow measurements in Japanese cedar and Japanese cypress trees. Hydrol. Process. 23 (16), 2335-2344 (2009).
  12. Nadler, A., Raveh, E., Yermiyahu, U., Green, S. Stress induced water content variations in mango stem by time domain reflectometry. Soil Sci. Soc. Am. J. 70 (2), 510-520 (2006).
  13. Nadler, A., Raveh, E., Yermiyahu, U., Green, S. R. Evaluation of TDR use to monitor water content in stem of lemon trees and soil and their response to water stress. Soil Sci. Soc. Am. J. 67 (2), 437-448 (2003).
  14. Hernandez-Santana, V., Martinez-Fernandez, J. TDR measurement of stem and soil water content in two Mediterranean oak species. Hydrolog Sci J. 53 (4), 921-931 (2008).
  15. Cocozza, C., et al. Simultaneous measurements of stem radius variation and sap flux density reveal synchronisation of water storage and transpiration dynamics in olive trees. Ecohydrol. 8 (1), 33-45 (2015).
  16. Andrade, J. L., et al. Regulation of water flux through trunks, branches, and leaves in trees of a lowland tropical forest. Oecologia. 115 (4), 463-471 (1998).
  17. Domec, J. C., Gartner, B. L. Cavitation and water storage capacity in bole xylem segments of mature and young Douglas-fir trees. Trees-Struct. Funct. 15 (4), 204-214 (2001).
  18. Holbrook, N. M., Burns, M. J., Sinclair, T. R. Frequency and time-domain dielectric measurements of stem water-content in the arborescent palm, Sabal palmetto. J. Exp. Bot. 43 (246), 111-119 (1992).
  19. Meinzer, F. C., et al. Dynamics of water transport and storage in conifers studied with deuterium and heat tracing techniques. Plant Cell Environ. 29 (1), 105-114 (2006).
  20. Poyatos, R., et al. SAPFLUXNET: towards a global database of sap flow measurements. Tree Physiol. 36 (12), 1449-1455 (2016).
  21. Hao, G. Y., Wheeler, J. K., Holbrook, N. M., Goldstein, G. Investigating xylem embolism formation, refilling and water storage in tree trunks using frequency domain reflectometry. J. Exp. Bot. 64 (8), 2321-2332 (2013).
  22. Bonan, G. B., Williams, M., Fisher, R. A., Oleson, K. W. Modeling stomatal conductance in the earth system: linking leaf water-use efficiency and water transport along the soil-plant-atmosphere continuum. Geosci. Model Dev. 7 (5), 2193-2222 (2014).
  23. Brantley, S. L., et al. Reviews and syntheses: on the roles trees play in building and plumbing the critical zone. Biogeosciences Discuss. 2017, 1-41 (2017).
  24. Bonan, G. B. Forests and climate change: Forcings, feedbacks, and the climate benefits of forests. Science. 320 (5882), 1444-1449 (2008).
  25. Matheny, A. M., Mirfenderesgi, G., Bohrer, G. Trait-based representation of hydrological functional properties of plants in weather and ecosystem models. Plant Diversity. 39 (1), 1-12 (2017).
  26. Chapotin, S. M., Razanameharizaka, J. H., Holbrook, N. M. Water relations of baobab trees (Adansonia spp.L.) during the rainy season: does stem water buffer daily water deficits. Plant Cell Environ. 29 (6), 1021-1032 (2006).
  27. Oliva Carrasco, L., et al. Water storage dynamics in the main stem of subtropical tree species differing in wood density, growth rate and life history traits. Tree Physiol. 35 (4), 354-365 (2015).
  28. Wullschleger, S. D., Meinzer, F. C., Vertessy, R. A. A review of whole-plant water use studies in trees. Tree Physiol. 18 (8-9), 499-512 (1998).
  29. Matheny, A. M., et al. Species-specific transpiration responses to intermediate disturbance in a northern hardwood forest. J. Geophys. Res. 119 (12), 2292-2311 (2014).
  30. Ford, C. R., Hubbard, R. M., Vose, J. M. Quantifying structural and physiological controls on variation in canopy transpiration among planted pine and hardwood species in the southern Appalachians. Ecohydrol. 4 (2), 183-195 (2011).
  31. Holbrook, N. M., Sinclair, T. R. Water-Balance in the arborescent palm, Sabal palmetto. II. Transpiration and stem water storage. Plant Cell Environ. 15 (4), 401-409 (1992).
  32. Goldstein, G., et al. Stem water storage and diurnal patterns of water use in tropical forest canopy trees. Plant Cell Environ. 21 (4), 397-406 (1998).
  33. Borchert, R. Soil and stem water storage determine phenology and distribution of tropical dry forest trees. Ecology. 75 (5), 1437-1449 (1994).
  34. Hernandez-Santana, V., Martinez-Fernandez, J., Moran, C. Estimation of tree water stress from stem and soil water monitoring with time-domain reflectometry in two small forested basins in Spain. Hydrol. Process. 22 (14), 2493-2501 (2008).
  35. . . Climate change 2013: the physical science basis contribution of working group I to the fifth assessment report of the intergovernmental panel on climate change. , 1535 (2013).
  36. Konings, A. G., Williams, A. P., Gentine, P. Sensitivity of grassland productivity to aridity controlled by stomatal and xylem regulation. Nat. Geosci. , (2017).
  37. Fei, S., et al. Divergence of species responses to climate change. Science Advances. 3 (5), (2017).
  38. Fisher, R. A., et al. Vegetation demographics in Earthsystem models: a review of progress and priorities. Glob. Change Biol. , (2017).
  39. Dietze, M. C., Lebauer, D. S., Kooper, R. O. B. On improving the communication between models and data. Plant Cell Environ. 36 (9), 1575-1585 (2013).
  40. Bohrer, G., et al. Finite element tree crown hydrodynamics model (FETCH) using porous media flow within branching elements: A new representation of tree hydrodynamics. Water Resour. Res. 41 (11), (2005).
  41. Mirfenderesgi, G., et al. Tree level hydrodynamic approach for resolving aboveground water storage and stomatal conductance and modeling the effects of tree hydraulic strategy. J. Geophys. Res. 121 (7), 1792-1813 (2016).
  42. Gentine, P., Guérin, M., Uriarte, M., McDowell, N. G., Pockman, W. T. An allometry-based model of the survival strategies of hydraulic failure and carbon starvation. Ecohydrol. 9 (3), 529-546 (2015).
  43. Huang, C. -. W., et al. The effect of plant water storage on water fluxes within the coupled soil-plant system. New Phytol. 213 (3), 1093-1106 (2017).
  44. Bittner, S., et al. Functional-structural water flow model reveals differences between diffuse- and ring-porous tree species. Agric. For. Meteorol. 158, 80-89 (2012).
  45. Matheny, A. M., et al. Characterizing the diurnal patterns of errors in the prediction of evapotranspiration by several land-surface models: an NACP analysis. J. Geophys. Res. 119 (7), 1458-1473 (2014).
  46. Matthes, J. H., Goring, S., Williams, J. W., Dietze, M. C. Benchmarking historical CMIP5 plant functional types across the Upper Midwest and Northeastern United States. J. Geophys. Res. 121 (2), 523-535 (2016).
  47. Musavi, T., et al. The imprint of plants on ecosystem functioning: A data-driven approach. Int. J. Appl. Earth Obs. Geoinf. 43, 119-131 (2015).
  48. Wullschleger, S. D., et al. Plant functional types in Earth system models: past experiences and future directions for application of dynamic vegetation models in high-latitude ecosystems. Ann. Bot. 114 (1), 1-16 (2014).
  49. Scholz, F. G., et al. Biophysical properties and functional significance of stem water storage tissues in Neotropical savanna trees. Plant Cell Environ. 30 (2), 236-248 (2007).
  50. Scholz, F. G., et al. Temporal dynamics of stem expansion and contraction in savanna trees: withdrawal and recharge of stored water. Tree Physiol. 28 (3), 469-480 (2008).
  51. Borchert, R. Electric resistance as a measure of tree water status during seasonal drought in a tropical dry forest in Costa Rica. Tree Physiol. 14 (3), 299-312 (1994).
  52. Edwards, W. R. N., Jarvis, P. G. A method for measuring radial differences in water content of intact tree stems by attenuation of gamma radiation. Plant Cell Environ. 6 (3), 255-260 (1983).
  53. Phillips, N. G., Scholz, F. G., Bucci, S. J., Goldstein, G., Meinzer, F. C. Using branch and basal trunk sap flow measurements to estimate whole-plant water capacitance: comment on Burgess and Dawson (2008). Plant Soil. 315 (1-2), 315-324 (2009).
  54. Bovard, B. D., Curtis, P. S., Vogel, C. S., Su, H. -. B., Schmid, H. P. Environmental controls on sap flow in a northern hardwood forest. Tree Physiol. 25, 31-38 (2005).
  55. Granier, A. Evaluation of transiration in a Douglas-Fir stand by means of sap flow measurements. Tree Physiol. 3 (4), 309-319 (1987).
  56. Brodribb, T. J., Holbrook, N. M. Stomatal closure during leaf dehydration, correlation with other leaf physiological traits. Plant Physiol. 132 (4), 2166-2173 (2003).
  57. Brodribb, T. J., Holbrook, N. M. Stomatal protection against hydraulic failure: a comparison of coexisting ferns and angiosperms. New Phytol. 162 (3), 663-670 (2004).
  58. Taneda, H., Sperry, J. S. A case-study of water transport in co-occurring ring- versus diffuse-porous trees: contrasts in water-status, conducting capacity, cavitation and vessel refilling. Tree Physiol. 28 (11), 1641-1651 (2008).
  59. Schuldt, B., Leuschner, C., Brock, N., Horna, V. Changes in wood density, wood anatomy and hydraulic properties of the xylem along the root-to-shoot flow path in tropical rainforest trees. Tree Physiol. 33 (2), 161-174 (2013).
  60. Sarmiento, C., et al. Within-individual variation of trunk and branch xylem density in tropical trees. Am. J. Bot. 98 (1), 140-149 (2011).
  61. Barij, N., Cermak, J., Stokes, A. Azimuthal variations in xylem structure and water relations in cork oak (Quercus suber). Iawa J. 32 (1), 25-40 (2011).
  62. Domec, J. C., Pruyn, M. L., Gartner, B. L. Axial and radial profiles in conductivities, water storage and native embolism in trunks of young and old-growth ponderosa pine trees. Plant Cell Environ. 28 (9), 1103-1113 (2005).
  63. Ewers, B. E., Oren, R. Analyses of assumptions and errors in the calculation of stomatal conductance from sap flux measurements. Tree Physiol. 20 (9), 579-589 (2000).
  64. Fan, Z. X., Cao, K. F., Becker, P. Axial and radial variations in xylem anatomy of angiosperm and conifer trees in Yunnan, China. Iawa J. 30 (1), 1-13 (2009).
  65. James, S. A., Clearwater, M. J., Meinzer, F. C., Goldstein, G. Heat dissipation sensors of variable length for the measurement of sap flow in trees with deep sapwood. Tree Physiol. 22 (4), 277-283 (2002).
  66. James, S. A., et al. Axial and radial water transport and internal water storage in tropical forest canopy trees. Oecologia. 134 (1), 37-45 (2003).
  67. Fromm, J. H., et al. Xylem water content and wood density in spruce and oak trees detected by high-resolution computed tomography. Plant Physiol. 127 (2), 416-425 (2001).
  68. Steppe, K., De Pauw, D. J. W., Doody, T. M., Teskey, R. O. A comparison of sap flux density using thermal dissipation, heat pulse velocity and heat field deformation methods. Agric. For. Meteorol. 150 (7-8), 1046-1056 (2010).
  69. Vergeynst, L. L., Vandegehuchte, M. W., McGuire, M. A., Teskey, R. O., Steppe, K. Changes in stem water content influence sap flux density measurements with thermal dissipation probes. Trees. 28 (3), 949-955 (2014).

Play Video

Cite This Article
Matheny, A. M., Garrity, S. R., Bohrer, G. The Calibration and Use of Capacitance Sensors to Monitor Stem Water Content in Trees. J. Vis. Exp. (130), e57062, doi:10.3791/57062 (2017).

View Video